– Att begränsa rätten till offentligt betald tolk genom att lägga på en tolkavgift i möten med det offentliga är ett misstag som riskerar att leda till mänskligt lidande och försvåra för viktiga yrkesgrupper inom sjukvård och rättsväsende. I möten med sjukvård och rättsväsende delges komplex information och då räcker vardagssvenska inte alltid till, säger Johanna Chinchilla Ekberg, Director of Community Interpreting på Semantix
En undersökning från Verian, tidigare Kantar Sifo, visar att en större andel av regeringspartiernas väljare anser att rätten till betald tolk ska värnas, 48 procent, medan 44 procent inte anser att rätten till offentligt betald tolk ska värnas. Störst är stödet hos Liberalernas väljare där 58 procent vill värna rätten till betald tolk. Hos Sverigedemokraternas väljare är stödet för offentligt betald tolk endast 19 procent, medan hela 79 procent anser att rätten inte ska värnas.
Sammanlagt anser en majoritet av svenskarna, 63 procent, att rätten till offentligt betald tolk ska värnas. Stödet är starkast bland oppositionen där 86 procent vill behålla rätten till offentligt betald tolk. Störst är stödet hos Miljöpartiets väljare, 96 procent. Samtidigt tycker sex av tio svenskar att det är rimligt att de som bott i Sverige i ett antal år får stå för en del av kostnaderna för tolkanvändning, enligt samma undersökning.
– Undersökningen visar att svenskarna anser att rätten till tolk är viktig, samtidigt som man vill att samhällets resurser ska användas effektivt. En tolkavgift riskerar att öka vårdkostnaderna eftersom missförstånden kommer öka och det kan leda både till fler vårdbesök och felbehandlingar. Om syftet med att begränsa rätten till offentligt betald tolk är att spara pengar är en satsning på digitala tjänster mycket mer kostnadseffektivt, säger Johanna Chinchilla Ekberg.
Regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har i Tidöavtalet kommit överens om att rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. En tidigare undersökning som språkföretaget Semantix gjort bland yrkesverksamma tolkar visade att sex av tio tolkar har rett ut missförstånd som uppstått till följd av bristfällig tolkning.
För mer information kontakta:
Johanna Chinchilla Ekberg
Director Community Interpreting, Semantix
johanna.ekberg@semantix.com
0707-64 44 11
Om undersökningen
Undersökningen utfördes av Verian, tidigare Kantar Sifo, under perioden 13–21 september 2023. Totalt svarade 1 002 personer. Frågorna som ställdes var:
1. Idag har den som behöver tolk rätt till en offentligt betald tolk i möte med sjukvård, rättsväsende och myndigheter. För människor som inte kan svenska språket används tolk för att till exempel förstå vad läkaren eller handläggaren säger. Tolken används också för att yrkesgrupper, exempelvis vårdpersonal, handläggare, poliser och advokater ska kunna förstå information och delge diagnoser och beslut. Anser du att rätten till offentligt betald tolk i möten med sjukvård, myndigheter och rättsväsendet bör värnas?
Ja, absolut: 38,3 procent
Ja, troligen: 24,7 procent
Nej, troligen inte: 16,5 procent
Nej, absolut inte: 15,1 procent
Tveksam, vet ej: 5,4 procent
2. Det finns politiska förslag om att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk för personer som bott ett antal år i Sverige, och att den enskilda i stället ska betala en avgift för att använda tolk i till exempel möten med sjukvård, rättsväsende och myndigheter. Vad tycker du om förslaget att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk så att kostnaden läggs på den som ska använda tolk?
Mycket bra förslag: 30,6 procent
Ganska bra förslag: 28,9 procent
Ganska dåligt förslag: 18,4 procent
Mycket dåligt förslag: 14,6 procent
Tveksam, vet ej: 7,5 procent
Om Semantix
Semantix är Nordens största språkföretag. Vi vill bidra till ett rätts- och patientsäkert samhälle genom att förmedla effektiva tolktjänster av hög kvalitet.
Under 2023 tog Semantix fram rapporten Att avgiftsbelägga tolk blir en förlustaffär för samhället som går att läsa här.
Om tolkning i Sverige
- Den svenska tolkmarknaden uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år. Kommunerna och regionerna bedöms stå för upp till två tredjedelar av den kostnaden.
- Tolkkostnader är en förhållandevis liten del av kommunerna och regionernas budget. Exempelvis utgjorde kostnader för tolk endast 1,3 promille av Region Stockholms totala budget 2022.
- Användandet av tolktjänster sker i samverkan mellan offentlig sektor, privata och offentliga tolkförmedlare samt cirka 5 000 verksamma tolkar i Sverige som i huvudsak är självständiga uppdragstagare.
Källa: Tolkutredningen, SOU 2018:83