Definition av antites
Det finns olika definitioner av stilfiguren antites, men det mest grundläggande kriteriet är alltid detsamma: ett motsatsförhållande. Det kan till exempel gälla kontrasterande koncept som dag och natt, början och slut, kall och varm som ställs mot varandra för att skapa effekt. En del hävdar att det räcker med att nämna motsatser i ett och samma påstående, medan andra menar att kontrasterna också måste samspela med den grammatiska strukturen.
Ett exempel på den första definitionen kan till exempel vara: ”Gott kämpar mot ont i Sagan om ringen.” Den andra definitionen skulle i stället kunna se ut som den här meningen: ”Bakom storsinta handlingar finns alltid själviska motiv.” där den upprepade ordföljden understryker och ger extra effekt åt motsatsförhållandet.
Antites – ursprung och förklaring
Ordet antites används ibland som synonym till ordet motsats, som i följande mening: “Hon är smal och atletisk – själva antitesen till sin bror”. Men antites är också namnet på en särskild språklig stilfigur. Liksom många andra stilfigurer föddes antitesen under antiken och har ett namn som härstammar från gammalgrekiskan.
Antitesen har varit och är fortfarande en av de mest använda stilfigurerna, både i vardaglig, oplanerad kommunikation och i professionella sammanhang. Som många andra stilfigurer används den ofta för att förstärka eller ge effekt åt ett visst budskap.
Exempel på antites i retorik
Mängder och åter mängder av exempel som uppfyller båda definitionerna av antites förekommer inom retoriken.
Katarina Frostenson har till exempel använt den enklare definitionen i ett tal till Svenska Akademien:
Ni närvarar både i den tid Ni gärna kallar förflutenheten och i samtiden.
I talet ställs de två kontrasterande koncepten förflutenheten och samtiden mot varandra. Meningen innehåller också en form av paradox, eftersom det är fysiskt omöjligt att närvara i dåtiden.
Hjalmar Bergman använde den andra definitionen i ett vårfesttal till studenter i Uppsala:
Mycket gott åstadkommer hon, och mycket ont avstyr hon.
I Bergmans tal är det inte bara motsatserna gott och ont som ställs mot varandra, effekten av antitesen förstärks också med hjälp av den parallella grammatiska strukturen i satserna. Att åstadkomma och att avstyra är också motsatser på det sätt att den förra syftar till att skapa nya konsekvenser medan den andra försöker undvika nya konsekvenser.
Vi kan se ännu ett exempel på det mindre krävande kriteriet av antites hos Carl Bildt:
Den 11 september visar den kraft som ligger i kombinationen av den nya teknologin och det gamla hatet.
Gudrun Schyman använde båda definitionerna i ett tal på Vänsterpartiets kongress 2002:
När en liten global maktelit äger och styr stora delar av det ekonomiska livet är vi många som inte kan vara delaktiga i besluten som rör våra liv. Privatiseringar, avregleringar och utförsäljningar gör att makt förskjuts från arbete till kapital och demokratins möjligheter begränsas. Få får mer och fler får mindre.
Att säga ”äger” och ”styr” är inte riktigt motsatta idéer, vilket gör användningen av ”liten” och ”stor” till en enklare antites. Det andra exemplet – Få får mer och fler får mindre. – är dock ett utmärkt exempel på en antites som också får sin effekt med hjälp av syntaxen.
Eftersom alla exempel här gäller i förväg skrivna tal kan man räkna med att de innehåller medvetet använda antiteser ämnade att få åhörarna att reagera och budskapet att fastna hos publiken.
Exempel på antites i dikt och litteratur
Litteratur är en annan form av planerad och avsiktlig kommunikation, där varje ord har vägts på våg för att hålla läsarna alerta. En som inte var rädd att ta till antiteser i sin poesi var August Strindberg
» –Ha! Tidens sed: att riva hus!
Men bygga upp? – Det är förskräckligt!»
Utdraget är taget från dikten ”Esplanadsystemet”, där Strindberg låter verbet riva stå i kontrast mot att bygga upp.
Vi ska titta på ännu ett exempel ur poesin, där stilfiguren är vanligt förekommande:
För mycken misstro föder agg,
för mycken lätttro ångrens smärta
Anna Maria Lenngren använder flera antiteser i ”Några ord til min k. Dotter, ifall jag hade någon.”, en satirisk dikt om ojämlikhet mellan könen. Motsatsen här ligger i personlighetsdrag, att man antingen är så misstänksam att man inte litar på någon eller att man är så godtrogen att man litar på alla.
Hon använder även flera exempel i samma dikt, varav ett syns nedan:
bebodd af kloka och af dårar
Visdom och dumhet nämns i närhet till varandra som motsatser hos olika personer i världen.
Förutom i dikter förekommer stilfiguren också i pjäser. Hos Alfhild Agrell kan vi hitta flera antiteser:
Det är som om de sågo nedåt, i stället för uppåt.
Att vända sina vapen mot de lefvande, må så vara; att anfalla de döda är oädelt.
Exemplen ovan hittar vi i teaterstycket Räddad.
Återigen kan vi konstatera att antiteser används för att få mottagaren att reagera.
Exempel i marknadsföring
Antitesen är ett av copywriterns vanligaste verktyg att ta till när det gäller att fånga människors uppmärksamhet. Därför är det lätt att hitta exempel på antiteser i copy.
Klarna har till exempel använt sig av en antites i den här reklamen:
Köp nu. Betala senare med Klarna.
I ett copyexempel från färgföretaget Beckers förekommer dubbla antiteser:
Lätt att börja. Svårt att sluta.
Vid första anblick kan det här läsas som enkel och slagfärdig copy, men det finns en negativ antydan som gör texten lite mindre lyckad. Eftersom olika färger torkar på olika sätt kan det vara ett problem om man slutar innan man har hunnit färdigt med allt som man behöver måla. Därmed skulle copyn kunna tolkas som att om man slutar måla med deras färg innan allt är täckt kan resultatet bli sämre.
Antiteser kan sälja allt från ekonomiska lösningar till färgburkar till knäckebröd. Bagaren Wasa har också tagit till dem:
Små tillfällen. Stora stunder.
Flera ätbara produkter marknadsförs med antiteser. Förutom för att bygga vidare på en redan känd produkt kan man också välja kontraster för att framhäva en produkt som omarbetats:
Nytt utseende. Samma goda smak.
När glassmakaren Sia designade nya förpackningar fick copyn ovan i uppdrag att marknadsföra förändringen.
If har också tagit till antiteser i en omfattande kampanj för att göra reklam för sina försäkringar:
Att skylla på lillebror hjälper lite. if hjälper mycket.
Förutom att enbart använda text för att illustrera sina antiteser har If också varit kreativa genom att använda bilder. Vi tar några exempel nedan, där den tillhörande bilden till reklamen beskrivs inom hakparenteser:
[silvertejp] hjälper lite. if hjälper mycket.
[superlim] hjälper lite. if hjälper mycket.
[hinkar som samlar upp vatten vid läckage i taket] hjälper lite. if hjälper mycket.
Antiteser används ofta inom copy för att fånga mottagarens uppmärksamhet och kan även skapas på underfundiga och underhållande sätt.
Låt Semantix fixa din copy
Om du behöver hjälp med copywriting kan du kontakta oss på Semantix. Vi har copywriters som talar ditt språk och kan skapa copy för olika typer av tjänster och syften.
Om du snarare behöver någon som kan korrekturläsa, anpassa existerande copy eller återskapa copy på andra språk har vi även språkexperter som kan sätta tänderna i det. Hör av dig så hjälper vi dig.
Liknande stilfigurer
Antiklimax: när en stegring avbryts och kontrasteras med ett led som ger en förminskande effekt (”Detta har pågått i åratal, i århundraden, åtminstone ett par dagar”, Per Lagerholm).
Antimetabol: samma ord byter innebörd från ett led till ett annat. Stilfiguren förväxlas ofta med kiasm på svenska. Ofta brukar de särskiljas på så vis att antimetabol kräver en upprepning av ord, medan kiasm endast kräver att den syntaktiska ordningen ändras (antimetabol: ”En för alla, alla för en”, Schweiz valspråk och motto i romanen De tre musketörerna av Alexandre Dumas).
Hopning: ord med liknande funktion och innehåll radas upp (”Husens längor, gråbruna väggar, lister, rännor, balkonger”, August Strindberg).
Ironi: ett budskap förmedlas genom att man på ett uppenbart sätt uttrycker ett annat, ibland motsatsen – det vill säga att säga något annat än det man faktiskt menar (”snabbnudlar innehåller ju hela kostcirkeln”).
Kiasm: en spegelvänd parallellism, alltså att man vänder på ordningen i det andra ledet (”På dagen lyser solen, månen lyser på natten”, Per Lagerholm).
Ordlek: anspelningar på flera betydelser görs med ett och samma ord eller uttryck (”finmjölk” och ”filharmonisk” i reklam för filmjölk, Mejerierna).
Oxymoron: när två motsatta betydelser får bilda ett eget uttryck (”bitterljuv”, ”talande tystnad”, Per Lagerholm).
Paradox: ett till synes motsägelsefullt innehåll som kan ha en underförstådd betydelse (”jag önskar att ni ej måtte se ett hinder förrn det ren är övervunnet”, Hjalmar Bergman).
Parallellism: ett liknande innehåll upprepas eller varieras något med samma syntaktiska struktur (”Tanken har inget mål, bönen har ingen fader”, Pär Lagerkvist).
Tautologi: ett innehåll upprepas, men i annan form, vilket ofta upplevs som överflödigt (först och främst, CD-skiva, gott och väl, chaite).
Zeugma: när två ord eller uttryck med helt olika betydelser kombineras, ofta på ett lustigt eller oväntat sätt (”Det första enkeåret tillbragte hon i förtviflan, det andra i Åmål”, Axel Wallengren).
